…och nu ska du komma och lära mig hur jag ska göra mitt jobb. Man tackar…
Det här har jag mött flera gånger och det är alltid lika spännande. Betyder 30 års erfarenhet att jag, per automatik, är bäst på det jag gör? När är lång erfarenhet något bra och när blir det något dåligt.
Jag tror att många som betonar sin egen vikt i form av lång erfarenhet har fallit in i en av de största fällorna när det gäller bra kundbemötande. Den fällan heter slentrian. De kommer helt enkelt till jobbet och gör exakt likadant som de gjorde igår. Ingen skillnad. Omvärlden har förändrats men inte de. De går på tomgång, ibland knappt det. De levererar ett kundbemötande som är ok men det ges inget extra. Man kan egentligen inte klaga på det men inte heller berömma och säga att det var något bra.
När det gäller kundbemötande är det en färskvara som levereras här och nu, från mig till dig. Det går inte att leva på gamla meriter. Om du upplever att jag ger dig ett dåligt bemötande blir du inte gladare av att jag förklarar för dig att igår var jag väldigt trevlig mot en annan kund…
En relation fungerar på exakt samma sätt. Min Elinor uppskattar inte blomman hon fick för tre år sedan utan hon uppskattar min uppmärksamhet mot henne, här och nu. En relation bygger inte på gamla meriter och hur du har haft det. Det handlar om hur du har det och vad gör för att få det bra.
Många är fantastiska på att vara ok. Men är det roligt att vara ok när det är så enkelt att vara så grymt bra. Att skapa möten med guldkant med små enkla medel. Tänk vilka härliga dagar du själv kan skapa i det här läget. Vad många trevliga människor du kommer att möta i samma ögonblick du själv bjuder till.
Men allt hänger på om du vill vara grymt bra och om du vill upp på tå och göra det lilla extra.
Hur har du använt din egen erfarenhet? Vad har du lärt dig och hur har du utvecklat dig de senaste två åren? Är du ok eller är du grymt bra?
Jag själv? Jag är grymt bra! Och vill vara bäst!